ANDRÉN A. (2000), “Landscape and settlement as utopian space”, in Fabech C, Ringtved J. (eds), Settlement and landscape, Jutland Archaeological Society, pp. 383-393.
AXELSSON A-L (2001) Forest landscape change in boreal Sweden 1850-2000: a multi-scale approach, Universitas Agriculturae Suecisae, Silvestria 183, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
BERGLUND B. E. (ed) (1991), The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden - the Ystad project, Köpenhamn.
BERGMAN, I. (1991), “Spatial structures in Saami cultural landscapes”, in Kvist R. (ed.), Readings in Saami history, culture and language 2, pp. 59-68., Center for Arctic cultural research, Umeå University.
BLADH G. (1995), “Finnskogens landskap och människor under fyra sekler - en studie av natur och samhälle i förändring”, Forskningsrapport 95, 11, Högskolan i Karlstad, Karlstad.
BÖRJESSON, L. (1998), “Landscape. Land use and land tenure in Mama Issara, Tanzania”, Minor Field Studies No. 47, Uppsala, Swedish University of Agricultural Sciences.
CRANG M. (2000), “Between academy and popular geographies. Cartographic imaginations and the cultural landscape of Sweden”, in Cook I., Crouch D., Naylor S., Ryan J.R. (eds), Cultural turns/geographical turns: perspectives on cultural geography, New York, Prentice hall, pp. 88-108.
ELIASSON P. (2002), Skog, makt och människor: en miljöhistoria om svensk skog 1800-1975, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 25, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Stockholm.
GUSTAVSSON R. & INGELÖG T. (1994), Det nya landskapet: kunskaper och idéer om naturvård, skogsodling och planering i kulturbygd, Jönköping, Skogsstyrelsen.
HANSSON L. (ed.) (1992), Ecological principles of nature conservation. Applications in temperate and boreal environments, London & New York, Elsevier applied science.
HELMFRID S. (ed.) (1994), Landscape and settlement, Stockholm, Almqvist & Wiksell International.
HOPPE G. (1993), “Jordbruk och landsbygd i Estland: ett långtidsperspektiv med särskild tonvikt på landets svenskbygder”, Ymer, vol 113, Stockholm, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, pp 44-68.
HÄGERHÄLL C. (1999), The Experience of Pastoral Landscapes, Alnarp, Dep. of landscape planning.
HÄGERSTRAND T. (1993), “Samhälle och natur”, in Veggeland N. (ed), Region och miljö, Köpenhamn, NordREFO, pp. 14-59.
HÄGERSTRAND T. & U. LOHM (1991), “Sweden”, in Turner B L II (ed.), The earth as tranformed by human action. Global and regional changes in the Biosphere over the past 300 years, pp. 605-622, Cambridge, Cambridge university press with Clarc university.
IHSE M. (1995), “Swedish agricultural landscapes - patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photos”, Landscape and urban planning, 31, pp. 21 - 37, Amsterdam, Elsevier.
IHSE M. (ed.). (1996), Landscape analysis in the Nordic countries, Stockholm, Swedish council for planning and coordination of research.
JANSSON, U. (1998), Odlingssystem I Vänerområdet, En studie av tidigmodernt jordbruk I Västsverige, Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet 103, Stockholm.
LÖFGREN O. (1989), “Mindscapes and landscapes”, Folk, Journal of the Danish ethnographic society, 31, pp. 183 - 208.
LÖFGREN O. (1999), On holiday: a history of vacationing, Berkeley, Calif. Univ. of California Press.
MELS T. (1999), Wild landscapes. The cultural nature of Swedish national parks, Lund, Lund university press.
MORELL M. (2001), Det svenska jordbrukets historia, band 4. Jordbruket i industrisamhället 1870-1945, Borås, Natur och kultur/LT:s förlag.
NORDLUND C. (2001), Det upphöjda landet: vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860-1930, Umeå, Umeå univ.
OLWIG K. R. (2002), Landscape, nature, and the body politic: from Britain’s rennaisance to America’s new world, Madison, University of Wisconsin Press.
PEIL T. (1999), Islescapes. Estonian small islands and islanders through three centuries, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm studies in human geography 8, Stockholm, Almqvist & Wiksell International.
RIDDERSPORRE M. (1995), Bymarker i backspegel. Odlingslandskapet före kartornas tid, Swedala, Trelleborg.
ROECK HANSEN B. (1999), “Land Organisation in Finnish Villages around 1700”, Fennia, 177, ,2 Helsinki, pp. 137-156.
SALTZMAN K. & B. SVENSSON (eds.) (1997), Moderna landskap, identifikation och tradition i vardagen, Stockholm, Natur och kultur.
SALTZMAN K. (2001), Inget landskap är en ö. Dialektik och praktik i öländska landskap, Malmö, Nordic academic press.
SARLÖV-HERLIN I. (1999), Edge Habitats in Agricultural Landscapes. Woody species, landscape ecology and implications for planning, Alnarp, Dep. of landscape planning.
SCHIBBYE B. & Y. PÅLSTAM (2001), Landskap i fokus: utvärdering av metoder för landskapsanalys, Stockholm, Riksantikvarieämbetet.
SEILER A. (2001), I skuggan av båtgravarna: landskap och samhälle i Vendels socken under yngre järnålder, Theses and papers in archaeology. B, Stockholm, Stockholms universitet.
SKÅNES H. (1996), Landscape change and grassland dynamics. Retrospective studies based on aerial photographs and old cadastral maps during 200 years in south Sweden, Stockholm, Naturgeografiska inst, Stockholms universitet.
SPORRONG U. (1985), Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historiskt-geografiskt perspektiv, Kulturgeografiska inst. Sthlm. Univ. Meddel. Ser. B61, Stockholm.
SPORRONG U., EKSTAM U., SAMUELSSON K. (1995), Swedish landscapes, Stockholm, Swedish environmental protection agency.
SPORRONG U. & WENNERSTEN, E. (1995), “Marken, gården, släkten och arvet: Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734-1820”, Leksands sockenbeskrivning del X, also in Meddelande nr 91, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.
STENSEKE M. (1997), Bonden och landskapet: ägares och brukares relationer till markerna och förutsättningarna för en uthållig markanvändning, Lund, Lund University Press.
STRÖMQUIST L., YANDA P., MSEMWA P., LINDBERG C., SIMONSSON-FORSBERG L. (1999), “Utilizing Landscape Information to Analyze and Predict Environmental Change: The Extended Baseline Perspective. Two Tanzanian Examples”, Ambio, Vol. 28, No. 5, Stockholm, Royal Swedish Academy of Sciences.
SUNDIN B. (ed.) (2001), Landskapet som arena. Vetenskapen, institutionerna och miljön, 1800-2000, Institutionen för historiska studier, Umeå Universitet, Umeå.
SÖRLIN S. (1999), “The articulation of territory: landscape and the constitution of regional and national identity”, Norsk geografisk årsbok, vol. 53, pp. 103 - 112.
WELINDER S, PEDERSEN E. A. & WIDGREN M. (1998), Jordbrukets första femtusen år. Det svenska jordbrukets historia, Stockholm, Natur & Kultur/LT.
WIDGREN M. (1983), Settlement and farming systems in the early Iron Age. A study of fossil agrarian landscapes in Östergötland, Sweden, Acta universitatis Stockholmiensis, Stockholm studies in human geography 3, Stockholm.
WIDGREN M. (1999), “Is landscape history possible, or How can we study the desertion of farms?”, The Archaeology and Anthropology of Landscape: Shaping Your Landscape. One World Archaeology, 30, Editors Peter Ucko & Robert Layton, Routledge.